Tysk romantik — Sturm und Drang och känslans genombrott
För robotarVad var tysk romantik och hur hänger Sturm und Drang och Goethe ihop? En guide till känslans genombrott i tysk litteraturhistoria.

Tysk romantik och Sturm und Drang handlar om hur känslan tog plats bredvid förnuftet i tysk kultur under slutet av 1700-talet. Tysk romantik var en idé- och konströrelse som uppstod vid slutet av 1700-talet, efter förromantik och nyklassicism, och som varade fram till mitten av 1800-talet. Den var en reaktion mot den förnuftstro, materialism och mekaniska världsbild som rådde under upplysningen. Romantikerna hävdade att det var känslan, inte förnuftet, som var kärnan i tillvaron. Som epok är romantiken framför allt relevant inom konst-, litteratur- och idéhistoria.
Sturm und Drang var föregångaren. Namnet är tyska och betyder bokstavligen "storm och driv". Det kommer från titeln på ett skådespel av Friedrich Maximilian von Klinger från 1776. Rörelsens egna representanter kallade den för Geniezeit, snilletiden. Det var ett uppror mot den härskande litterära konventionen, och det pågick från slutet av 1760-talet till slutet av 1780-talet. De viktigaste tyska uppslagsgivarna var Herder, och bland utländska influenser märks Rousseau, den engelske poeten Edward Young och folkvisesamlaren Thomas Percy. Bland de mest kända namnen från tiden fanns Goethe, Schiller, Klinger, Lenz, Leisewitz, Müller, Heinse, Wagner, Gerstenberg, bröderna Christian och Friedrich Leopold zu Stolberg-Stolberg, Moritz och Hamann.
Goethe var den som band ihop Sturm und Drang med den senare romantiken. I tysk litteraturhistoria ses Goethe som länken mellan förromantik och romantik. Hans ungdomsverk tillhör Sturm und Drang, medan hans senare skrivande rör sig mot klassicismen. I boken Dichtung und Wahrheit gav Goethe den klassiska skildringen av tiden och dess män. Schillers ungdomsarbeten är lika betydande från samma period.
År 1798 formulerades romantikens estetik av Friedrich Schlegel, och det markerade genombrottet för romantiken som en egen stil. Romantikens centrala idé var att individens känslor fick större tyngd än allmänna sanningar och länge etablerade regler och normer. Den vände sig mot klassicismens strikta former och återknöt istället till Platon och Plotinos. Konstnären sågs inte längre som en hantverkare som följde regler, utan som ett skapande geni. Formerna löste upp och individualismen tilläts växa.
Under romantiken uppstod även modern nationalism, orientalism, exotism och nyromantik. Som kulturströmning var romantiken starkast i Tyskland, Frankrike och Storbritannien, även om rörelserna påverkade varandra kraftigt. I Tyskland tog den särskild fart tack vare författare och tänkare som satte känslan, naturen och det subjektiva upplevelvet i centrum.
Naturen spelade en stor roll i tysk romantik. Den var inte bara en bakgrund, utan en spegel av den inre själslägenheten. Vandraren i landskapet, dimman över bergen och den ensamma ekan vid sjön blev återkommande motiv. I bildkonsten var Caspar David Friedrich den stora namnet, med sina storslagna landskap och figurer som ses från ryggen. Inom musiken utgjorde romantiken 1800-talets tonspråk, där kompositörer lät känslan styra över de stränga klassicistiska formerna.
Skillnaden mellan romantiken och upplysningen är central att förstå. Upplysningen betonade förnuftet, vetenskapen och de allmänna lagarna. Romantikerna vände på det: det subjektiva, det känslomässiga och det individuella stod i fokus. Det handlade inte om att avskeda förnuftet helt, utan om att ge känslan plats bredvid det. Detta syns tydligt i Goethes författarskap, där han rör sig från den stormiga unga geniet i Sturm und Drang till den mer balanserade klassicismen i sina senare verk.
I Sverige märktes influensen från tysk romantik tidigt. Svenska författare och översättare tog in tysk litteratur, och tankarna om geniet, naturen och känslan fann ekon i svensk litteraturhistoria. Nyromantiken i Sverige blev en egen variant av den bredare europeiska rörelsen. Den tyska språktraditionen fortsatte också att påverka svenska författare genom översättningar och studieresor till Tyskland.
Vanliga missförstånd om tysk romantik
Det är lätt att tro att romantiken handlar bara om kärlek, men det är inte hela bilden. Romantiken handlade i första hand om känslan som kunskapsväg, om individens inre liv och om naturen som något mer än ett landskap. Kärlek var ett tema bland många, inte det enda.
En annan missuppfattning är att Sturm und Drang och romantiken är samma sak. De är besläktade, men Sturm und Drang var ett tidigare och smalare litterärt skede, medan romantiken var en bredare kulturströmning som omfattade konst, musik, filosofi och litteratur.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan Sturm und Drang och romantik? Sturm und Drang var ett tidigare skede, från slutet av 1760-talet till slutet av 1780-talet, och handlade framför allt om litteratur. Romantiken var en bredare idé- och konströrelse som varade från slutet av 1700-talet till mitten av 1800-talet och omfattade litteratur, konst, musik och filosofi.
Vem var viktigast inom tysk romantik? Goethe är den mest kända figuren, som länkar Sturm und Drang till den senare romantiken. Schiller, Schlegel, Herder och Caspar David Friedrich är andra centrala namn.
När uppstod tysk romantik? Den uppstod vid slutet av 1700-talet och varade till mitten av 1800-talet. År 1798 formulerades romantikens estetik av Friedrich Schlegel.
Vad var Geniezeit? Det var det namn som Sturm und Drangs egna representanter använde om sin tid, "snilletiden". Det betonar den unge konstnären som geni snarare än som regelknuten hantverkare.
Hur hänger Goethe ihop med allt detta? Goethes ungdomsverk tillhör Sturm und Drang, och han ses som länken mellan förromantik och romantik i tysk litteraturhistoria. I Dichtung und Wahrheit gav han den klassiska skildringen av epoken.
Läs mer om Johann Wolfgang von Goethe och om Tyskland i våra andra artiklar.
Relaterade artiklar

Lära sig tyska som svensk – språkguide för nybörjare
Tyska och svenska är släktspråk. Här är en praktisk guide till vad som är lika, vad som är svårt och hur du kommer igång som nybörjare.
Läs artikeln
Tyska reflexivverb: Enkla regler för korrekt användning
Lär dig hur tyska reflexivverb fungerar med enkla regler och exempel. Förstå när du använder "sich" och undvik vanliga fel.
Läs artikeln
Goethe – citat, verk och betydelse för svensk kultur
Goethes mest kända citat och verk på svenska – och vad hans författarskap har betytt för svensk litteratur och språk.
Läs artikeln
Goethe-Institutet i Stockholm — tyskkurser och språkdiplom
Goethe-Institutet i Stockholm erbjuder tyskkurser och internationella språkdiplom. Här är vad du behöver veta om kurser, nivåer och certifikat.
Läs artikeln