Tyska lånord i svenskan: ord som kommit från tyskan

Tyska lånord i svenskan är hundratals ord som svenskan har tagit in från tyskan, framför allt under medeltidens hansatid och 1500-talets reformation. Ord som borgmästare, köpman, fogde, fönster och gevär kommer alla från tyskan, och många av dem använder vi varje dag utan att reflektera över det. Här går vi igenom när och varför tyska ord kom in i svenskan, vilka områden som påverkades mest, och hur du känner igen ett tyskt lånord när du ser det.

Vad är ett lånord?

Ett lånord är ett ord som ett språk har tagit in från ett annat språk och anpassat till sitt eget uttal, stavning och böjning. Begreppet lånord är belagt i svenskan sedan 1870-talet. Man skiljer mellan det långivande språket, där ordet ursprungligen kommer ifrån, och det låneförmedlande språk som fört ordet vidare. Ett grekiskt ord kan till exempel ha kommit till svenskan via latin och tyska.

När tyska ord lånades in anpassades de oftast till svenskt uttal och stavning. Kvar blev ord som känns helt svenska idag, även om de har tyskt ursprung.

Tyska lånord i svenskan under medeltiden

Under medeltiden var tyska, framför allt lågtyska, det språk som påverkade svenskan mest. Köpmän från Hansastäderna bodde och handlade i svenska städer, och lågtyskan låg nära de nordiska språken, vilket gjorde det lätt att låna ord.

Många av de tyska lånen handlade om stad, handel och hantverk: borgmästare, fogde, stad, köpman, skomakare, snickare, mynt och ränta. Ordet köpman är ett lågtyskt lånord, även om både köpa och man fanns i svenskan sedan tidigare. Likadant är borgare och hövisk lågtyska lån, medan borg och hov är gamla svenska arvord.

Andra ord som kom från lågtyskan under medeltiden handlade om ideal och samhälle: ära och höviskhet. Fönstret är ett annat exempel — ordet fönster kom in under medeltiden från lågtyskans venster, som i sin tur har hämtats från latinets fenestra.

Det är värt att notera att inte alla tyska lån var nya företeelser. Ord som fråga och språk hade redan svenska motsvarigheter, i spöria och mal (mål), men lånades ändå in.

Reformationen: tyska lånord i svenskan på 1500-talet

Under 1500-talet minskade Hansans makt, och i samband med reformationen började allt fler ord komma från högtyskan. Martin Luthers bibel och Gustav Vasas bibel spelade en stor roll för att tyska ord och uttryck spreds i Sverige.

Inom militärsvenskan lånades många fackord in från högtyskan, till exempel ammunition, gevär, furir och fältskär. Även ord inom gruvdrift, bankväsende och ord för växter och djur var vanliga inlån från tyskan under den här perioden.

Tyska lånord i svenskan du använder varje dag

Många tyska lånord är så inarbetade i svenskan att vi inte längre uppfattar dem som främmande. Här är några exempel:

• Stad och borgmästare — kommunala och administrativa begrepp från medeltiden.
• Köpman, skomakare och snickare — yrkesbeteckningar från hansatidens städer.
• Mynt och ränta — handels- och affärsrelaterade ord.
• Fönster — från lågtyskans venster.
• Ammunition, gevär, furir och fältskär — militärord från 1500-talet.
• Fogde — en medeltida administrativ titel som fortfarande finns kvar i efternamn och ortnamn.

Dessa ord är inte "tyska" på det sättet att de sticker ut. De är svenska ord med tyskt ursprung.

Läs gärna också vår artikel om falska vänner mellan svenska och tyska — ord som ser lika ut men betyder olika saker i de två språken.

Tysk påverkan på svenska språket bortom ord

Tyska har inte bara gett svenskan enskilda ord. Under medeltiden påverkade lågtyskan också svenska språket på andra sätt, till exempel genom nya sätt att bygga meningar och böja ord. Det kallas konstruktionslån och är svårare att upptäcka än vanliga lånord, men det är en del av arvet från den tiden då tyska var ett dominerande språk i Östersjöområdet.

Tyska lånord i svenskan idag

Språk påverkas hela tiden av andra språk, och det kommer fortfarande in nya tyska ord i svenskan, även om de största inlånen skedde historiskt. Idag kommer många nya tyska intryck via engelskan, som själv har lånat mycket från tyskan. Ord som finns i både tyska och engelska kan därför komma in i svenskan utan att man alltid ser att de ursprungligen är tyska.

Hur du känner igen ett tyskt lånord

Det finns inget säkert sätt att avgöra om ett ord är tyskt bara genom att titta på det, men det finns några ledtrådar:

• Ord som slutar på -man eller -are i yrkesbeteckningar (köpman, skomakare, snickare, borgare) är ofta tyska.
• Ord med konsonantkombinationer som är ovanliga i arvord kan tyda på inlån.
• Många administrativa, militär- och handelsrelaterade ord från medeltiden och 1500-talet har tyskt ursprung.

Om du är osäker kan du slå upp ordet i ett etymologiskt lexikon eller på Wikipedia, där ordets ursprung ofta framgår.

Lånord som ändrat betydelse

Inte alla tyska lånord betyder detsamma i svenskan som i tyskan. Vissa ord har skiftat betydelse över tid, eller använts i en mer begränsad mening än i originalspråket. Därför räcker det inte att veta att ett ord kommer från tyskan — du behöver också se hur det används på svenska idag.

Vanliga frågor om tyska lånord i svenskan

Vilket språk har lånat flest ord till svenskan? Tyska är ett av de språk som har påverkat svenskan mest, särskilt under medeltiden och 1500-talet.

Är fönster ett tyskt lånord? Ja. Ordet fönster kom in i svenskan under medeltiden från lågtyskans venster.

Vad är skillnaden mellan ett lånord och ett arvord? Ett arvord kan ledas tillbaka till språkets äldsta belagda former, i svenskan urnordiska. Ett lånord är taget från ett annat språk.

Kommer nya tyska lånord in i svenskan idag? Ja, språk påverkas hela tiden av andra språk, även om de största tyska inlånen till svenskan skedde historiskt, framför allt under medeltiden och 1500-talet.

Fler tyska lånord att känna igen

Här är ytterligare exempel på tyska lånord som är vanliga i svenskan:

• Borgmästare — medeltida stadsförvaltning, lågtyskt lånord.
• Fogde — medeltida administrativ titel som lever kvar i efternamn.
• Köpman — yrkesbeteckning från hansatidens städer.
• Skomakare — yrkesbeteckning från lågtyskan.
• Snickare — yrkesbeteckning från lågtyskan.
• Borgare — lågtyskt lånord, medan borg är ett gammalt arvord.
• Ära — medeltidsideal som kom från tyskan.
• Höviskhet — medeltidsideal som kom från tyskan.

Dessa ord visar hur brett tyskt inflytande har varit i det svenska språket, från vardagliga ord till facktermer.

Varför tyska lånord fortfarande spelar roll

Att känna till vilka ord som är tyska lånord hjälper dig att förstå svenska språkets historia. Det förklarar också varför svenskan och tyskan har så många ord som ser lika ut, även om de betyder olika saker. För den som lär sig tyska är det en fördel — många svenska ord har tyska motsvarigheter som är lätta att känna igen.

Källa: Wikipedia, sv.wikipedia.org/wiki/Låneord.